Glas

Vad är glas?
I all glashantering är sand den viktigaste råvaran. Genom att addera soda, pottaska och kaliumbikarbonat blir glaset lättsmält. För att det skall bli kemiskt stabilt tillsätts kalk och – om det gäller kristallglas – mönja. Det är det som ger kristallglaset dess lyster, tyngd och karaktäristiska klang. Mönja innehåller bly. För att få kallas helkristall måste ett svenskt glas innehålla min 24% blymönja. Samma regler gäller inte inom EU-länderna, där helkristallen kallas "Full lead chrystal".

30% betecknas i Sverige som högsta kvalitet. Ett glas som innehåller 6% blymönja benämns inom EU som "Chrystal". De svenska glasbruken använder benämningen halvkristall för glas som innne-håller ca 9% blymönja.

Maskintillverkade eller munblåsta glas
Det blir allt svårare att skilja ett maskintillverkat glas från ett munblåst. Tekniken att tillverka glas i datorstyrda automater har de senaste åren utvecklas så mycket att det ofta krävs ett tränat öga för att skilja det maskintillverkade glaset från det munblåsta. Du märker det bäst på att sömmar i ben och fötter vanligen är sämre på maskintillverkade glas. Eller små prickar och bubblor i glasets kupa. Eller glas med en tjock och svårdiskad munkant. Det enklaste sättet att skilja munblåst glas från ett maskintillverkat är att de maskintillverkade glasen är alla identiska och saknar individuella särdrag. Ett munblåst glas blir aldrig exakt identiskt som ett systerglas i samma serie.

Att diska glas
Vardagsglas, s k sodaglas och härdglas, är tåliga och klarar maskindiskning. Halvkristall, eller "Chrystal", klarar skonsam maskindisk medan helkristall eller "Full lead chrystal" aldrig får diskas i maskin. Helst skall glaset kunna ställas stadigt i maskinen utan risk för vibrering. Försiktigare bör man vara med kristallglas och glas med höga, spröda fötter och tunna väggar. Vid diskning för hand bör man inte diska i varmare vatten än vad som behövs för att få glaset rent. Det farligaste för ett tunt, vackert glas är en snabb avkylning. Håll därför sköljvattnet på samma temperatur som diskvattnet. Vid temperaturchocker kan nämligen spänningar bildas i glaset som gör att det spricker.

Vid maskindiskning bör man diska i låg temperatur – högst 60^O – och under kort tid. Om diskmaskinen har ett särskilt fin- eller glasdiskprogram bör det användas. Glas som diskas i maskin bör tas ut direkt efter avslutad diskning och får inte ligga kvar i varm och fuktig luft. Glas med guld- eller silverdekor får aldrig diskas i maskin.

Porslin

Vad är porslin?
Ordet porslin kommer från italienskans "porcellana" och är urspungligen den europeiska beteckningen på glaserat keramiskt gods. Porslin är också den samlade beteckningen för olika sk porslinskvaliteter som vi beskriver nedan.

Keramik kommer från grekiskans "keramos" som betyder lera. Idag är keramik ett fackuttryck för alla föremål av bränd lera som människan omger sug med till bruk och prydnad.

Olika porslinstyper
Benporslin har fått sitt namn av att leran innehåller 40-50% benaska. Kännetecknande för benporslinet är att det är vitare än någon annan porslinssort och genomlysligt. Det har också en kanthållfasthet som är 2-3 gånger högre än något annat porslin. Benporslinets goda egenskaper sammantaget gör det till ett mycket omtyckts "finservisporslin".

Fältspatporslin består till hälften av kaolin och lika delar kvats och fältspat. Till färgen är godset vitt till blåvitt. Fältspatporslinet har en mycket hög värmechockbeständighet och har dessutom en glasyr som är hård och nötningsbeständig.

Flintgods har fått sitt namn av att det från början innehöll malen flinta. Flintgods är inte tätbränt och inte genomlysligt. Skärven är oftast vit, men kan ibland vara färgad, är porös och medelmåttig hållfasthet.

Stengods är ett ungssäkert och ogenomlysligt porslin som bränns 1-2 gånger. Färgerna kan variera. Stengods är ett material med gamla anor och användes förr ofta som förvaringskärl. Idag förknippas det mycket med exklusiva, keramiska konsthantverk.

Lergods är ett poröst, ogenomskinligt material med röd eller gulaktig skärv, bränns vid låg temperatur.

Vad tål porslin?
När man talar om hur stark temperaturväxlingar ett kokkärl tål, graderar man dem i flamsäkra, kokplattssäkra och ungsfasta produkter.Flamsäkra produkter t ex stengods tål att sättas direkt på el- eller gasplatta, men bör helst skyddas av ett mellanlägg av trådnät. Får dock inte tas ut från kylskåpet och ställas på värmen direkt eller från värmen flyttas direkt till en kall eller våt bänk.

Kokplattsäkra produkter tål värmen från en kokplatta, men får inte utsättas för temperaturväxlingar.

Ugnsfasta produkter tål ugnsvärmen, men får inte användas på elplatta eller gaslåga. Får inte heller tas ut från kylskåpet och ställas direkt i varm ugn eller från varm ugn flyttas till kall eller våt bänk. Förutsättningen för att ett kärl skall få kallas ugnsfast är att det tål att uppvärmas i ugn och därefter nedkylas till rumstemperatur utan att sprickor i glasyren eller porslinet uppstår.

Microsafe innebär att kärlet tål uppvärmning i mikrovågsugn. Riskerna i en mikrovågsugn är t o m mindre än i vanlig ugn. Undantaget är porslin som är guld- eller platinadekorerat som är direkt olämpligt att använda i mikrovågsugnen.

Bestick

Vad är bestick egentligen?
När vi pratar om bestick så är det vanliga material rostfrtt stål, som är ett av de slitstarkaste material som finns. Men rostfritt är inte rostfritt i ordets egentliga bemärkelse. Trots intensiv forskning finns det inte något material som är 100-procentigt moståndskraftigt mot alla nedbrytande ämnen vi har omkring oss. I ett hushåll är t ex bestickets fiender ättika, senap, ketchup, majonäs, rabarber och olika koksalter. Dessa kan, om besticken får ligga odiskade en tid, ge små svarta gropar, fläckar och t o m rostutfällningar.

Med rostfritt menas alltså att besticken har en högre rostbeständighet och inte att de aldrig kan rosta. Rostfria bestick består av 2 huvudgrupper, kromnickelstål (18/8 och 18/10) och ädelstål (18/10). Kromnickelstål är den vanligaste kvaliteten och brukar kallas 18/8 stål.

I övrigt finns också silverbestick, vilket är rent silver som legeras med koppar. Nysilver är en legering mellan koppar, zink och nickel som försilvras med ett tunt lager äkta silver.

Bestick - Skötselråd

Låt aldrig besticken ligga odiskade någon längre tid med matrester kvar. De skall inte ligga i blöt, då kan lätt uppstå rost. Bestick bör inte självtorka. Diskar Du besticken i maskin bör dessa direkt tas ut när programmet är klart. Besticken får inte stå inne i den varma och fuktiga luften. Bestick med plastskaft går att siska i maskin, men ett kortare program bör användas. Plasten kan bli matt, särskilt svarta och vita skaft kan få en gulaktig ton. Även bestick med träskaft kan efter en tids maskindisk bli fula, ibland genom att svälla eller spricka. Trähandtag bör därför oljas in med jämna mellanrum.

Har Du fått fläckar på besticken kan Du genom att använda polermedel snabbt få den blanka och fina igen. Använd aldrig stålull för att få besticken fria från fläckar och gropar.